Jo, iallafall...

...så kom den stora förkylningen och jag har varit hemma denna veckan. Skulle ioförsig varit ledig en del dar för jag jobbar i helgen, men ändå.
Elsa å jag har varit ute lite å åkt pulka med snoret som mustasher. Det är bättre nu.

Idag var ju den stora kaosdagen i trafiken. Snön föll och föll och föll. Johan åkte tidigare från jobbet och tur var väl det, han möttes av ett Slussen utan bussavgångar. Så han lyckas få tag på en taxi å kommer hem. Vi får se hur det är imorrn. Men bussarna började gå sent i em och plogbilarna har kört som galna. Bådar gott.

Elsas grej nu är plåster. Hon älskar att öppna dom och sätter på väl valda ställen på sig, oss och hemma. Hon fick ett plåsterpaket i julkalendern idag. Lycka!

Hon sjunger julsånger och äter mozarella. Leker lejon och vet att vi bor i Orminge. Vatten är fortfarande favoritsysselsättningen. Badar, tvättar sig, diskar.
Hon säger lilla mamma.
"Essa vill inte."- sa hon idag när jag skulle lägga henne.
Igår när Johan släckte lampan sa hon: " Essa ser ingentin"

Ja, det är en riktig välsignelse med barn. Men ibland önskar jag mig en stor ask tålamod i julklapp!

sov sött ni trogna läsare!